Slöjd och genus på Skolforum

I dag lyssnade jag på doktoranden Erik Sigurdson, som forskar om slöjd och genus. Han undersöker om slöjd är ett jämställt ämne och om det kan bli det.

Eftersom det var en workshop, tog Erik med hela publiken i samtalet och vi diskuterade frÃ¥gor som rör valfrihet, miljö, arv och tradition vad gäller slöjd och genus. De första Ã¥ren med slöjd har eleverna bÃ¥de textil- och trä- och metallslöjd. När de sedan fÃ¥r välja, väljer ungefär 80 procent av flickorna textilslöjd och 80 procent av pojkarna trä- och metallslöjd. Är detta genetiskt betingat, handlar det om arv och ”vad alla andra gör”? Har det med genus att göra? Är valfriheten viktig?

Vi kom inte fram till några exakta svar, det var inte heller meningen.

Slöjden är sedan länge ett ämne, men hur ser det ut i verkligheten? Många skolor delar fortfarande upp slöjden i två slöjdarter och de flesta lärare säger att de är antingen textilslöjdslärare eller trä- och metallslöjdslärare. Är det bra? Är det kanske rentav nödvändigt?

Vi intervjuade Erik Sigurdson i december förra Ã¥ret, den intervjun kan du läsa här. Han säger där att när han själv arbetade som slöjdlärare, gjorde han (trä)slöjdsalen till en ”manlig högborg”, där killarna fick ha keps och prata om motorer. Han säger att om det skulle finnas fler variationer av manlighet och kvinnlighet än han tycker att det gör i dag, dÃ¥ skulle skolan kunna motverka traditionella könsrollen – nÃ¥got den faktiskt ska.

Det här med genus och kön och manligt och kvinnligt är en oerhört komplex frÃ¥ga. Jag tänker sÃ¥här, att om slöjden verkligen skulle vara ett ämne där eleverna arbetade mot ett mÃ¥l, i ett projekt – varför inte bygga ett hus utvändigt och invändigt – , dÃ¥ kanske materialet skulle vara underordnat. Det skulle vara lika naturligt att använda trä, metall, textil som glas, keramik….och allt vad som finns.

Så tänker jag. Och dit är det väl en bot kvar?