rss
13

Vilka ämnen ska bort?

Jag känner mig som Brasse i Fem myror: ”Vilken ska bort?” Ni vet när han tog upp bilder från resväskan med olika figurer och det var en av figurerna som inte hörde ihop med de andra. Den skulle bort.

I dag läste jag rubriken på en debattartikel i Dagens Nyheter: ”Satsa på tyska och kinesiska i skolan”, skriven av LR:s ordförande och forskningsministern (är han väl Tobias Krantz?). För ett tag sedan uttryckte en annan politiker, tror det var Mats Gerdau, att slöjden var ett onödigt ämne i skolan. Jan Björklund har också sagt att svenska elever borde läsa kinesiska.

Jag har verkligen inget emot att man ifrågasätter skolan och skolämnena. Men man måste låta diskussionen få ta tid och man måste fråga många människor och institutioner innan man bestämmer sig. Ska slöjden bort? För något ämne borde rimligen tas bort om kinesiskan ska in. Inte vet jag hur det ska gå till, om kinesiskan ska vara obligatorisk eller valbar.

Jag vet bara att på gymnasiet är estetisk verksamhet inte längre obligatorisk. Det tycker jag är dumt. Häromdagen intervjuade jag Carolina Frände, chef på Stockholms stadsteaters scen i Skärholmen. Jag snor ett citat från henne: ”Konst och konstnärliga uttryck är i sig en kompetens. Man behöver uttrycka sig för att kunna leva ett rikt liv. Jag tycker att det är gräsligt att man tar bort de estetiska ämnena på gymnasiet, jag tror att bredd är viktigt.”

Jag tycker att kinesiska låter spännande, svårt och intressant. Men det finns många fler språk än just bara kinesiska, det konstnärliga till exempel, och jag hoppas att estetisk verksamhet blir obligatorisk på gymnasiet igen.

Om Annika Dzedina

Chefredaktör på tidningarna Bild i skolan, Fotnoten och Slöjdforum. Gillar att diskutera viktiga saker och att spela bastuba.
Fler inlägg av

  • Emelie

    Det är en väldigt intressant diskussion. Det är så ofta det föreslås att något nytt ska in, men utan att man diskuterar konsekvenserna. Jag tycker till exempel att dans borde vara obligatoriskt genom hela grundskolan, men på vilket ämnes bekostnad? Det vet jag inte. Kanske på flera. Kanske borde man tänka om den där idén att varje ämne ska ha ett visst antal timmar och istället se det som kunskapsområden som berikar varandra?

  • heidi

    Kan någon ge bra förklaring till varför man har tagit bort ämnet estetisk verksamhet som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet ? 

    • Annika Dzedina

      Nej tyvärr Heidi, det får du fråga dem som bestämmer. Jag tror att det är för att man tycker att eftersom gymnasiet är frivilligt, är det så att de som inte är intresserade av estetiska ämnen, kultur eller vad man vill kalla det, ska behöva ha det.

  • http://torestad.blogspot.com Bertil Törestad

    Även människor utanför konstens snäva krets kan uttrycka sig…i verkliga livet.
    Upplevelseämnen kan gott få ligga som en strimma genom skolåren men inte ta upp läroämnenas plats.

    • Emelie Bardon

      Vad är ett upplevelseämne?

      • http://torestad.blogspot.com Bertil Törestad

        Du vill ha exempel?
        Dans, bild, musik……börjar du förstå vad jag menar? Det betyder inte att de är oviktiga men att de har en annan karaktär än andra ämnen.

        • Emelie Bardon

          Du ställer dem i motsats till ”läroämnen”. Betyder det att du tror att man inte lär sej något i de estetiska ämnena (för det är ju estetiska ämnen du ger som exempel på ”upplevelseämnen”)? I så fall kan jag upplysa dej om att det är en missuppfattning. Du är varmt välkommen att göra ett studiebesök i mitt klassrum närhelst du önskar, för att se hur vi jobbar.

          • http://torestad.blogspot.com Bertil Törestad

            Jovisst. Jag kan vissla och också särskilja olika melodier, men har jag då kunskaper i vissling och musik?

          • Annika Eriksson

            Slöjd är i högsta grad ett läroämne. Det du lär dig i slöjd förutom rena hantverkstekniker är precis de förmågor som eftersöks i arbetslivet idag. Du/ Eleven arbetar processinriktat och formger och framställer föremål, utvecklar förmågor som kreativitet och ansvarstagande, väljer och motiverar tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet, tränar problemlösning och analyserar arbetsprocessen och tolkar slöjdföremålets estetiska och kulturella uttryck.  

          • http://torestad.blogspot.com Bertil Törestad

            I så fall är även simning ett läroämne.

  • Carl

    Bild, Idrott och Hälsa, Hem och Konsumentkunskap, Musik, Slöjd. Samtidigt så undrar vi varför våra elever sjunker som stenar i internationella undersökningar, varför det tar 4 eller 5 år att gå igenom gymnasiet för många elever samt varför var och varannan högskola tvingas införa basår samtidigt som de förlänger utbildningarna. Som gymnasielärare i Matematik och IT-ämnen är jag trött på flummet i grundskolan. Kreativitet finns i alla former och får inte kapas av flumpedagoger i kompensationsämnen för lata, mindre studiemotiverade och av olika skäl inlärningshandikappade elever. 

    • Annika Eriksson

      Du måste definiera vad du menar med flumpedagoger och kompensationeämnen.

    • Jenny Frohagen

      Carl, jag är också trött på flummet i grundskolan, och i gymnasieskolan. Jag är trött på att det är ett stort svart hål när det gäller struktur och systematik i arbetet med design av undervisning samt bristen på formativ bedömning. Trött på övertron på internationella jämförelser som vi vet är trubbiga verktyg som till större delen mäter triviala kunskaper. 

      Jag är också innerligt trött på att hör om övertron att skolämnet matematik skulle lösa samhällets problem! Den mätning och de beräkningar som ingår i slöjdämnet är nog så viktiga i jämförelse, skulle jag som slöjdlärare vilja hävda. Men det görs inga mätningar i vad eleverna lär sig i ämnen som slöjd eller hem- och konsumentkunskap. Varför inte? Däremot mäts det hel vilt och görs massvis av utvecklingsarbeten inom matten där man utvecklar ”konkreta läromedel”, matematiklabb m.m. dvs tredimensionellt lärande. För att pedagogisera ämnesinnehållet… Hmmm, det luktar falsk slöjd. Det jag vill belysa är att vi bör undersöka undervisningsformerna först innan vi plockar bort dem. Vi vet att t ex slöjdämnet har en god förmåga att fånga upp elever som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen i teoretiska ämnen. För att det är vad Bertil kallar ett ”upplevelseämne”. Jag kallar det multimodalt, dvs man aktiverar flera sinnen i undervisningen, i arbetet med ett material, med olika mätredskap och handverktyg. Jag välkomnar satsningar bland lärare, bland rektorer, bland huvudmän och bland forskare på utveckling av evidensbaserad forskning som undersöker olika undervisningsformers betydelse för elevers lärande. 

      Istället för att gruppera ämnen hit och dit bör vi undersöka deras didaktiska effektivitet, hur pass väl undervisningen fångar upp elevernas motivation och hur pass komplexa uppgifter man kan skapa inom ämnet. Först när vi vet mer om detta kan vi diskutera vilka skolämnen som bör stryka på foten eller omformuleras. Jag är lärare i slöjd och franska, men känner inte att jag måste slåss för mina ämnen. Jag välkomnar en debatt där vi lyfter frågan att vi kanske borde ta och slå ihop ämnen som t ex bild – teknik och slöjd? Då får vi ett ämne som kunskaper inom materiallära, färglära, verktygslära, tekniska lösningar, visuell kommunikation, och materiell kultur. Däremot tror jag att om vi lägger ner alla slöjdsalar, hamkunskapssalar, musiksalar och idrottssalar så gör vi något väldigt dumt och elakt mot våra barn. Däremot kanske vi bör omformulera antal skolämnen och deras innehåll.