Vilka ämnen ska bort?

Det är en väldigt intressant diskussion. Det är så ofta det föreslås att något nytt ska in, men utan att man diskuterar konsekvenserna. Jag tycker till exempel att dans borde vara obligatoriskt genom hela grundskolan, men på vilket ämnes bekostnad? Det vet jag inte. Kanske på flera. Kanske borde man tänka om den där idén att varje ämne ska ha ett visst antal timmar och istället se det som kunskapsområden som berikar varandra?

Kan någon ge bra förklaring till varför man har tagit bort ämnet estetisk verksamhet som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet ? 

Nej tyvärr Heidi, det får du fråga dem som bestämmer. Jag tror att det är för att man tycker att eftersom gymnasiet är frivilligt, är det så att de som inte är intresserade av estetiska ämnen, kultur eller vad man vill kalla det, ska behöva ha det.

Även människor utanför konstens snäva krets kan uttrycka sig…i verkliga livet.
Upplevelseämnen kan gott få ligga som en strimma genom skolåren men inte ta upp läroämnenas plats.

Vad är ett upplevelseämne?

Du vill ha exempel?
Dans, bild, musik……börjar du förstÃ¥ vad jag menar? Det betyder inte att de är oviktiga men att de har en annan karaktär än andra ämnen.

Du ställer dem i motsats till ”läroämnen”. Betyder det att du tror att man inte lär sej nÃ¥got i de estetiska ämnena (för det är ju estetiska ämnen du ger som exempel pÃ¥ ”upplevelseämnen”)? I sÃ¥ fall kan jag upplysa dej om att det är en missuppfattning. Du är varmt välkommen att göra ett studiebesök i mitt klassrum närhelst du önskar, för att se hur vi jobbar.

Jovisst. Jag kan vissla och också särskilja olika melodier, men har jag då kunskaper i vissling och musik?

Slöjd är i högsta grad ett läroämne. Det du lär dig i slöjd förutom rena hantverkstekniker är precis de förmågor som eftersöks i arbetslivet idag. Du/ Eleven arbetar processinriktat och formger och framställer föremål, utvecklar förmågor som kreativitet och ansvarstagande, väljer och motiverar tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet, tränar problemlösning och analyserar arbetsprocessen och tolkar slöjdföremålets estetiska och kulturella uttryck.  

I så fall är även simning ett läroämne.

Bild, Idrott och Hälsa, Hem och Konsumentkunskap, Musik, Slöjd. Samtidigt så undrar vi varför våra elever sjunker som stenar i internationella undersökningar, varför det tar 4 eller 5 år att gå igenom gymnasiet för många elever samt varför var och varannan högskola tvingas införa basår samtidigt som de förlänger utbildningarna. Som gymnasielärare i Matematik och IT-ämnen är jag trött på flummet i grundskolan. Kreativitet finns i alla former och får inte kapas av flumpedagoger i kompensationsämnen för lata, mindre studiemotiverade och av olika skäl inlärningshandikappade elever. 

Du måste definiera vad du menar med flumpedagoger och kompensationeämnen.

Carl, jag är också trött på flummet i grundskolan, och i gymnasieskolan. Jag är trött på att det är ett stort svart hål när det gäller struktur och systematik i arbetet med design av undervisning samt bristen på formativ bedömning. Trött på övertron på internationella jämförelser som vi vet är trubbiga verktyg som till större delen mäter triviala kunskaper. 

Jag är ocksÃ¥ innerligt trött pÃ¥ att hör om övertron att skolämnet matematik skulle lösa samhällets problem! Den mätning och de beräkningar som ingÃ¥r i slöjdämnet är nog sÃ¥ viktiga i jämförelse, skulle jag som slöjdlärare vilja hävda. Men det görs inga mätningar i vad eleverna lär sig i ämnen som slöjd eller hem- och konsumentkunskap. Varför inte? Däremot mäts det hel vilt och görs massvis av utvecklingsarbeten inom matten där man utvecklar ”konkreta läromedel”, matematiklabb m.m. dvs tredimensionellt lärande. För att pedagogisera ämnesinnehÃ¥llet… Hmmm, det luktar falsk slöjd. Det jag vill belysa är att vi bör undersöka undervisningsformerna först innan vi plockar bort dem. Vi vet att t ex slöjdämnet har en god förmÃ¥ga att fÃ¥nga upp elever som har svÃ¥rt att tillgodogöra sig undervisningen i teoretiska ämnen. För att det är vad Bertil kallar ett ”upplevelseämne”. Jag kallar det multimodalt, dvs man aktiverar flera sinnen i undervisningen, i arbetet med ett material, med olika mätredskap och handverktyg. Jag välkomnar satsningar bland lärare, bland rektorer, bland huvudmän och bland forskare pÃ¥ utveckling av evidensbaserad forskning som undersöker olika undervisningsformers betydelse för elevers lärande. 

Istället för att gruppera ämnen hit och dit bör vi undersöka deras didaktiska effektivitet, hur pass väl undervisningen fÃ¥ngar upp elevernas motivation och hur pass komplexa uppgifter man kan skapa inom ämnet. Först när vi vet mer om detta kan vi diskutera vilka skolämnen som bör stryka pÃ¥ foten eller omformuleras. Jag är lärare i slöjd och franska, men känner inte att jag mÃ¥ste slÃ¥ss för mina ämnen. Jag välkomnar en debatt där vi lyfter frÃ¥gan att vi kanske borde ta och slÃ¥ ihop ämnen som t ex bild – teknik och slöjd? DÃ¥ fÃ¥r vi ett ämne som kunskaper inom materiallära, färglära, verktygslära, tekniska lösningar, visuell kommunikation, och materiell kultur. Däremot tror jag att om vi lägger ner alla slöjdsalar, hamkunskapssalar, musiksalar och idrottssalar sÃ¥ gör vi nÃ¥got väldigt dumt och elakt mot vÃ¥ra barn. Däremot kanske vi bör omformulera antal skolämnen och deras innehÃ¥ll.