rss
0

Några röster från Framtidens lärande

Foto: Lotta Holmström

För tredje året i rad arrangerades konferensen Framtidens lärande i Nacka utanför Stockholm den 19-20 maj. Liksom tidigare år stod ikt och datorstödd undervisning i fokus.
Jag bestämde mig för att ta tempen på konferensen med hjälp av några av besökarna, för att se om vi kommit något närmare framtiden på de här tre åren, och för att höra vad de tar med sig från årets upplaga.

Henrik Widaeus. Foto: Karin Björkman

– Det har växt otroligt. Det är spännande, men för att det inte ska bli en backlash krävs fler kritiska röster. Till nästa år hoppas jag på mer fokus på forskning kring till exempel 1 till 1-satsningar (en dator till varje elev, min kommentar), så att vi på sikt kan hitta bättre evidens att utgå från, säger Henrik Widaeus, chef för Pedagogiskt centrum i Södertälje. Han har varit med båda de tidigare åren.
En utveckling han har sett är att äldre lärare inte på samma sätt har ett motstånd mot att använda ikt.
– Där har det hänt något de senaste tre åren. Att lärarna ska äga sina egna verktyg, ha en egen dator, är mer självklart nu.

Framtidens lärande arrangeras av tidningen Datorn i utbildningen, och attraherar lärare, skolledare och andra som jobbar med ikt i skolan. Det är en homogen grupp med ett gemensamt intresse av att utveckla skolan med den nya teknikens hjälp, och stundtals kan arrangemanget liknas vid ett väckelsemöte för de redan frälsta.
Flera av de jag talar med tycker att det är skönt att träffa likasinnade, men funderar också på hur tankegångarna kan få större spridning.
– Jag kan tycka att här är lite för få lärare, säger Henrik Widaeus.

Linda Larsson. Foto: Karin Björkman

Att samtala med andra besökare på konferensen kan ge bekräftelse att man är inne på rätt spår.
– Att träffa likasinnade, som jobbar på ett liknande sätt med it i undervisningen, har varit den största behållningen, säger Linda Larsson, ma/no-lärare i åk 6-9, på Karlbergsskolan i Köping.
– Jag jobbar mycket ämnesintegrerat och tematiskt med mina elever, och försöker använda alla verktyg som finns tillgängliga, som filmer, podcasts, glogster, serier med mera.

Per Frost. Foto: Karin Björkman

Per Frost är rektor på Kyrkmon skola i Sundsvall.
– Framförallt har jag fått bekräftat att den inslagna vägen är rätt. Det finns ett motstånd högre upp, i förvaltningsledning och bland politiker som brister i sin omvärldsbevakning. På Framtidens lärande har jag fått inspiration att köra vidare, och också förstått att en del av min uppgift är att försöka påverka skeptikerna, säger han.
I Kyrkmon skola använder sig åtta klasser i årskurserna F till 2 av Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning med hjälp av datorer. Per Frost har sett goda resultat.
– Plötsligt börjar eleverna skriva utan att de haft skrivträning. Motoriken utvecklas under det här sättet att jobba, och tiden som annars skulle ha gått åt till att nöta bokstäver kan man ägna åt något annat och bättre.

Kvällen före konferensen anordnades lärarträffen TeachMeet. Där berättar lärare om sina erfarenheter av ikt, ofta med konkreta klassrumsexempel.
– På TeachMeet lyssnade jag på några fantastiska lärare, bland annat Helena Kvarnsell från Nacka som visade exempel på exempel på hur hon integrerade ikt i undervisningen. Det var så tydligt att hon gör det här hela tiden. Oron hos mig är att de inspirerande lärarna på TeachMeet ändå är ganska ensamma på sin skola. Därför är skolledarna jätteviktiga, säger Henrik Widaeus.

Tina Tegnér. Foto: Karin Björkman

– Det viktigaste jag tar med mig härifrån är vikten av att dela med sig, säger Tina Tegnér, lärare och mediepedagog på Kristinedalsskolan i Stenungssund.
– Det bästa var faktiskt TeachMeet på onsdagskvällen.
Hon berättar om några av de seminarier hon varit på.
– Jag lyssnade på Gunilla Almgren Bäck, om att överbrygga och inkludera. Det är lite så jag jobbar. Genom att använda ikt och olika verktyg kan det bli en undervisning som är tillgänglig för alla elever, säger hon.
– 1 till 1-satsningar är också ett sätt att öka tillgängligheten.

Emilie Negelius. Foto: Karin Björkman

Nacka kommun är medarrangör till konferensen, och Emilie Negelius, som är lärare i art, media, foto på gymnasieskolan YBC, berättar att hennes elever fungerade som guider på torsdagens kvällsevenemang på Moderna Museet.
– De fick berätta om sina personliga upplevelser av utställningen. Det var fantastiskt att se hur de växte i den rollen. Vid 17.15 var de ganska blyga och nervösa, och vid klockan 20 hade de stärkts otroligt mycket. Den utvecklingen på så kort tid är spännande att se.
På mässan har eleverna, som går i första ring, drivit en redaktion där de bloggat, skrivit artiklar och gjort filmer.

Björn Kindenberg. Foto: Karin Björkman

Björn Kindenberg, klasslärare åk 4 på Hässelbygårdsskolan i Stockholm, satt med i panelen när Maciej Zarembas artikelserie om skolan diskuterades på Kulturhuset i Stockholm. Han jämför den tillställningen med Framtidens lärande.
– Där var fokus på vad som inte funkar i skolan. Här handlar det mer om vad som fungerar, säger han.
– Det pågår ett skolsamtal i Sverige, och jag önskar att fackförbunden ska vara med i det samtalet. Det finns en risk i att säga att bara man gör nytt så blir allt bättre, men det finns också en risk i att bara föra fram sin fackliga åsikt. Det vore bättre med en förutsättningslös diskussion där man kan mötas.


Framtidens lärande i bilder.


Här kan du se TeachMeet Framtidens lärande i efterhand. Foto: WeStreamU

Om Lotta Holmström

Webbredaktör på Lärarnas Nyheter och bloggare i olika sammanhang sedan 1998. Tror på det livslånga lärandet och möjligheter med ny teknik.
Fler inlägg av