rss
1

Ett besök på YBC

YBC i Nacka

Torget, en plats för kreativa möten på YBC i Nacka. Foto: Lotta Holmström

Gymnasieskolan Young Business Creatives, YBC, har den uttalade visionen att eleverna ska förändra världen. Bland annat har de tagit på sig att samla idéer om framtidens skola att överlämna till Jan Björklund. Partnerskapet med den rundresande internationella skolan Think Global School är ett annat exempel på framåtriktade, intressanta satsningar.
Litet föreläsningsrum på YBCDe kallar sig själva ”Sveriges kanske mest kreativa gymnasieskola” och vid första anblicken tycker jag deras lokaler liknar ett kontor från dot com-eran på slutet av 90-talet. I centrum finns ”torget”, ett stort öppet landskap med skrivbordsöar  och fåtöljgrupper där eleverna samlas med sina vita macar. Runt omkring finns mindre rum för föreläsningar. I ett av dem är stolarna utbytta mot saccosäckar för lite mer avslappnat lektionshäng.

YBC vill ha många kontaktytor mot näringslivet, och bjuder ofta in externa föreläsare. Hälsoprofessorn Hans Rosling, entreprenören och prisbelönte föreläsaren Fredrik Härén och antropologen Scott Altran har varit här, liksom delar av Apples svenska och europeiska ledning.
Det var det konceptet svenskläraren Emma Rosén ville överföra även till svenskundervisningen. Därför ordnas dagens temadag i journalistik.

YBC har funnits i två och ett halvt år. Idag träffade jag vad som kommer bli den första avgångsklassen, ett gäng tredjeringare som fått till uppgift att göra webbtidning som en del av svenskundervisningen.
Tillsammans med fyra andra journalister var jag inbjuden att tala om journalistik ur mitt perspektiv. Det kom att handla mycket om webbjournalistik men också hur sociala medier kan integreras i det journalistiska arbetet.

Studenter på YBC

Studenterna var intresserade och ställde många relevanta frågor.

Jag frågade gruppen om de använder Twitter. Bara två av de ca 15 eleverna gjorde det, och ingen av dem twittrar aktivt idag.
– Vad är vitsen? Är det inte som Facebooks statusuppdateringar?, undrade en kille.
Jag framhöll möjligheterna att diskutera och knyta kontakter inom avgränsade ämnesområden, samt följa händelser och evenemang via hashtaggar (#).
I statusfödet på Facebook ser man ju främst det ens bekanta skriver. På Twitter är det öppnare och man kan få kontakt med främlingar som har saker att berätta inom det område man bevakar. I viss mån kan grupper och sidor på Facebook fylla samma funktion.

Jag pratade även om källkritik, hur man hittar fall, och fick flera riktigt bra frågor. Någon undrade om det inte är jobbigt att intervjua, och om folk verkligen vill svara på frågor. Självklart beror det på situationen, men de allra flesta vill berätta om sådant de är bra på.

Klassen ska göra ett ungdomsmagasin på webben. Av en av de andra föreläsarna fick de rådet att försöka sälja in sina artiklar till tidningar. En bra idé som verkar vara helt i YBC:s anda.

Om Lotta Holmström

Webbredaktör på Lärarnas Nyheter och bloggare i olika sammanhang sedan 1998. Tror på det livslånga lärandet och möjligheter med ny teknik.
Fler inlägg av